adamochelias

Partiledardebatt. I en värld där alla företag och de flesta människor är vinstdrivande. Partiledarna i Sverige beter sig inte bara illa emot varandra med påhopp och uteslutning utan de ändrar också hela sina partiplaner för att få vara kvar i riksdagen. Maktkåta djävlar alltså. Men ja, jag tycker det är svinigt bra att Sverige är med i en organisation som ska har 60000 fredsbevarande trupper och där en liten minoritet vet vilka det är som styr EU. Att EUs lagar

Jag har ett tips till alla er som inte trivs på jobbet. Tipset verkar, i första anblick konstigt, närmast psykist instabilt men efter att grundligt och praktiskt undersöka tipsets verkan kommer en sann människa uppskatta dess storhet. Edert jobb består troligtvis och förhoppningsvis i olika uppgifter. Tvättning och tvagning inräknas också i uppgifter. Uppgifter är alla rörelser du gör för att utföra jobbet men tipsets verkan förbättras av mer helhetliga uppgifter som till exempel att tvätta golvet eller att bege sig för att hämta kaffe.

Tpiset.
Inför varje sak du gör eller åtminstone de sakerna din hjärnas fantasi begränsar dig till döper du uppgiften till ett lämpligt fyndigt och rationellt namn. Jag har den senste veckan brukat engelska och ibland krigsinspirerade namn som operation rationalisation då jag testade att ställa in maskinen på ett nytt, banbrytande och för övrigt lyckat sätt, untouchable office när jag skulle tvätta maskinen i dess inre belägenheter där man vikt som ett K fösöker skrubba bort färgfläckar eller non-gravity activity när jag skulle peppa mig själv inför ett dussin tunga lyft.

Således går det förstås att ange svenska namn eller kattinspirerade. Det finns inga gränser.

Förresten åker jag till chamonix om typ en månad och stannar där i 45 dagar. Just being awesome all the time.

Rödtjutsfläck är ett trevligt ord på en otrevlig sak.

Jag blev som Örnen nämnt kvar i Sanbdefjord. Det känns bra. Endel till exempel Örnen ser det nog som ett misslyckande att jag stannade och de på Jotun (mitt nygamla jobb) säger att jag kommer bli kvar där i 40 år. Det tror inte jag dels för att man troligtvis inte kommer göra färg i Sandefjord om 40 år och dels för att jag börjar plugga i höst.

Jag har bestämt mig för att lämna Sandefjord. Kanske för gott. Jag trodde dock aldrig att det skulle kännas så vemodigt. Min mamma säger att man måste bo på ett ställe i ett halvår för att riktigt känna sig hemma, och nu precis ett halvår efter jag kom hit flyttar jag hem. Den Svenska hufvudstaden nalkas men när jag tillträder den är fortfarande oklart.

Det här med julklappar och överkonsumtion har retat mitt tankesätt den senaste tiden. Jag har den senaste tiden stått för att man inte ska konsumera mer än vad man behöver för att då kan någon annan ha det istället. Någon som verkligen behöver det. Varför ska man köpa den där t-shirten? Blir jag lyckligare då? Är den viktig för mig? Och framförallt, är den viktigare för mig än vad mat på bordet är för någon annan. En klok människa kommer förstås fram till att det inte är värt det. Men varför tänker vi inte på det oftare? Solidaritet!

Jag har avsagt mig julklappar, både att få och att ge därför att jag inte accepterar att vi köper onödiga saker till varandra istället för att ge folk i tredje världen en chans till ett vad vi kallar liv. Min julklapp i år ska jag köpa på unicef.se och det tycker jag att du också ska göra!

/Ödlan

Idag skickade jag tre webkameror till norska säpo. Jag tyckte tre var lite ynkligt. Dessutom har både jag och Örnen iakttagit en hårdisk som har, ett vad vi tycker frapperande namn, nämligen Tsunamispeed. Visst, det man fick lära sig om tsunamin när den var aktuell var ju att den hade en otrolig snabbhet men är inte tsunamin ett något negativt laddat ord?

Och så sitter jag här och trivs.

/Ödlan

Idag (2009-11-11) firas det i hela Israel att Mohammed Abdel Rahman Abdel Raouf Arafat al-Qudwa al-Husseini avled för exakt fem år sedan. På andra sidan muren sörjer däremot människor. I Europa har vi inte längre någon mur och är ett enat land. Förhoppningsvis är det bara en tidsfråga.

/Ödlan

Vissa ord tycker jag är svåra att skriva, inte för att de är direkt svårstavade. Det är på grund utav att de är så fula att skriva så varje gång man skriver de undrar man verkligen om ett ord får vara så fult. Jag testar att skriva de på ett annat sätt men förjävels, det är ju uppenbart hur de stavas. Ämnena är ett sånt ord. Det kanske bara är jag eller har någon annan också tänkt på det?

Det börjar bli mörkt nu märker jag. Det kan bero på de omgivande djupa värmlandsskogarna för jag sitter nämligen på en buss. Chauffören heter Göran och kommer någon stans från dessa djupa skogar. Det hör man på dialekten. Det kan också bero på att jag jobbar från minst tre i veckorna och ser således inte mörkningen och om jag inte gör det sitter jag barra innne och är sur för att jag inte jobbar. Jag blickar inte ut ett ögonblick.

När jag betalade bussen till Oslo från Sandefjord i morse kunde jag konstatera att det är dyrare att åka de en och en halv timmarna till huvudstaden än det är att åka de fem timmarna från huvudstaden till Örebro. Då tänkte jag att det stora landet i väster fan är korkat i hövvet (Ja, jag tänkte hövvet). Det märks att stortinget inte direkt strävar åt miljörättfärdiga lösningar. Som Örnen har nämnt så är det trots allt det stora landet som tjänar på att alla sitte själva i bilen i stället. Klokt.

/Ödlan

Jag kan inte inte kommentera Martin i föregående inlägg. Att folk inte fattar att särskrivning är engelska gör mig arg. I detta fall bil det otroligt ironiskt. Men man ska vara försiktig med att kommentera andras språk för rätt som det är sitter man där i skiten med två ord istället det rätta; ett ord. Om man nu verkligen har tänkt igenom att man vill bevara "det svenska arvet" måste man väl ändå kunna uttrycka sig i svensk text? Men kanske finns det ett samband.

Sverigedemokraterna har fått mycket publicitet vilket är bra. Sverige har fått den största antipartigruppen och det är bra.

Jag har den senaste tiden ängnat just tid åt Sveriges mörka historia, åt sveriges slavhandel. Tv4 gör programmet och ehuru det inte verkar direkt trovärdigt (vilket kan bero på reklampausen) är det intressant. Det heter "Vår mörka historia".

En annan ny programserie som rekommenderas är "Världens konflikter". I det programmet beskriver Svt på ett trovärdigt sätt 9 stycken utvalda konflikter och varför läget är som det är idag. Senast beskrevs Afghanistankonflikten(Hur lätt är det inte och särskriva det liksom?).

/Ödlan

Robert Aschberg har startat ett program på aftonbladet.se som heter 200 sekunder. I det programmet försöker han lura riksdagsledamöter att gå med på mutor från till exempel fiktiva företag. Efter varje program visar han sig nöjdare än innan och påstår sig ha satt dit politikerna. Det gör han dock inte. I ett program bjuder han de på champagne och utlovar lotteri med fina resor i potten ackurat utanför moderna museet och när alla politiker har kommit dit säger han att han har lurat de. Det finns ingen champagne och det finns inget lotteri säger han och är rakad och nöjd. Men vem fan tackar inte nej till gratis bubbel och reser. Om man tackar nej till det borde man inte få sitta i riksdagen.

en tanke har återkommit några gånger idag och berör området "att vara konstig". Att säga att man är konstig är inte direkt konstigt och man utesluts direkt från de konstiga. Samma sak händer om man utan anledning säger att man inte är det. För frågor gäller också dessa direktiv och därför om någon frågar dig om du är konstig svara aldrig att du är det. Svara istället, "vad skulle Lenin gjort?". Likaså om till exempel en hyresvärd söker en person som är konstigt rolig eller roligt konstig, skriv då för Guds skull inte att du är det utan skriv istället "Ibland låtsas jag att jag har en hemlighet bara för att folk ska bli intresserade av mig."

Robert Aschberg skulle inte gjort det.

/Ödlan

Höstsolen värmer. Till trots att man sitter inne så känns det bättre med en blå himmel. Förkylningen verkar nämligen inte gå över och jag börjar komma i oform. På dagarna funkar internet bra och då kan man kolla på South Park på South Park Zone. Det är nice.

Ett avsnitt jag tittade på häromdagen behandlar ämnena finanskrisen och gud. Fett med bra! Jag rekommenderar verkligen alla att titta på det. Du som är sjuk kan titta på det på direkten men ni andra kan gott gå ut nu och titta på det ikväll.

http://southpark-zone.blogspot.com/2008/06/most-viewed-south-park-episodes.html är länken.

/Ödlan

Av min stora syster i Oslo fick jag en kokbok som gratulation på min bemärkelsedag. (Jag ska fan upp astidigt imorgon. Och här sitter jag och skriver blogg.) Namnet är rubriken. Hon sa att jag hade sagt att jag ville ha den när jag var yngre. Jag mindes det. Underligt att jag ville ha just denna kokbok med svenska rätter, eller? Kanske inte, om det är någon som vill främja den svenska matkulturen är det jag. Det gäller såklart annan svensk kultur också. Efter att ha rentvått mina tankar från ifrågasättandet av den svenska kulturen inser jag nu det ända rätta. Pablos konster och Lee Jiang Mao och hans grönsaksrätter finnes nu i pappersinsamlingen

/Ödlan

Det finns vissa bloggare som skriver med som outhärdlig irrelevans så att man kissar på sig nästan jämt och ständigt. Att en del utav dessa har klättrat på stegen och börjat skriva blogg hos exempelvis Nerikes Allehanda är ju förtjusande för de. Men ibland undrar man om det över huvud taget finns någon tanke bakom både valet av bloggare eller de blogginlägg bloggaren läser.

jag skulle kunna länka till den blogg jag syftar på men vill helst inte att hon ska få några läsningar så jag gör inte det. För att lätt analysera föregående stycke börjar jag med att fokusera på huruvida det tredje ordet, vissa besitter någon vidare relevans i förhållande till återstående delen av stycket. Vissa är ett något abstrakt ord om man använder det på ett sådant sätt. När jag skriver vissa i detta sammanhang tror många att jag menar mindre än hälften. Så är icke fallet. Vissa är i just detta fall i princip alla, inklusive mig. Jag menar vad fan skriver jag om egentligen? Kan ju inte ens ta på det.

Om det första styckets innehåll vill jag bara säga att det valdes av en relativt okänd anledning. Det kan mycket väl ha varit för att jag också vill ha en blogg på na.se eller så är det för att det kommenterade inlägget (som jag inte vill nämna med länk) är så fruktansvärt obildat och ointressant så jag bara inte kunde hålla mig från att skriva om det.

Den intressantaste frågan i hela det här inlägget är trots tidigare frågeställningar om det här inlägget över huvud taget har någon relevans när jag inte vill nämna det kommenterade inlägget. Med länk.

/Ödlan

Idag fyller en i bakgården år, en har fått jobb och en tittar på utbildningar hemma i Sverige. En är inte speciellt lycklig, en är speciellt lycklig och tillsammans diskuterar tre om vad lycka är. En är bra på att pyssla, en är bra på GH och en är bra på paj. Fyra åker på konsert på fredag, fyra besöker Oslo på fredag, alla festade i helgen. x är nöjda med sina jobb, två är inte så nöjda men jobbar på och 1 + x försöker plugga till högskoleprovet i vår. Två uttrycker kommunistiska åsikter, en blir provocerad och en pratar östgötiska. En spelar datorspel, två erfarar att man säger data i skåne och en är från norrland. Alla gillar bakgården, en visar korttrick på en avslutad fest och en tittar på. En firar med 400, två låtsas att de är bögar på jobbet och två har bil. En skriver konstigt bara för att skriva något, en är relativt nöjd med det den just åstadkommit och en tycker att allting är relativt.

/Ödlan

Nu införlivar sig vardagen här i Sandefjord. Var dag är vardag tills helgen kommer. Ordning och reda, sexpack på fredag. Det var sannerligen en lång helg som sagt är. Många bollar i luften nu. Jag gillart.

Sandefjords skateboardpark är invaderad av barn alltid. Man kan tro att de går i skolan på dagarna. De är tydligen för rika för det. Vi tillträdde parken efter den vardagliga cykeln det vill säga på natten. Det var bara vi där.

Jag gillar omelett och min kunskap berikas i och med varje ny omelett. Den senaste är saftigare och mer smakrik än någonsin.

Jag har inget att skriva om helt enkelt. Vardag.

/Ödlan

Jag sitter i en buss i ett Värmland och kan vara uppkopplad. Fett! Jag försöker inte ens sova trots att klockan har gått ett halvt dussin dussin minuter över spöktimmen. Vet inte varför, kanske för att jag ska slippa klaga på hur svårt det är att sova i en buss eller för att jag inte vill att enbart halva min kropp ska vakna upp när vi tillträder fädernelänet.

Jag gjorde som jag brukar. Slumpvald artikel på Wikipedia. Staten transnistrien kommer upp. Gammal sovjetstat, läs själva. Jag kom och tänka på en världskris som så många andra har krypit ner i små elektronisk hål längst inne i hjärnan. Jag var rädd för ryssen. Jag pratar förstås om Abchazien och Sydossetien, om att ryssen också ville erkänna ett utbrytarland precis som EU stödde Kosovo.

Jag kom att tänka på varför Ryssen gjorde det. Det handlar förstås om Eurovision Song Contest. Vi alla har sätt de forna sovjetstaterna otroliga intresse i denna musiktävling och ifrågasätter om tävlingen verkligen är rättvis fortfarande. Den är inte som förr då vi vann vart sjunde år. Den är inte rättvis för ryssland fuskar genom att skapa småstater som får lika många röster som vi i västvärlden. Såklart var det därför Abchazien och Sydossetien förklarade självständiget och därför kommer också det lilla landet Transnistrien ha något att säga till om i EurovisionSong Contest.

/Ödlan

Jag har börjat lyssna på ljudbok på jobbet. Man kan väl allämnbilda sig samtidigt som man jobbar tänkte jag. Röda rummet av Strindberg. Bestämd form plural(?) är någonting som har ändrats. Otroligt kul att höra när någon läser upp fjällbjörkarne. Det var synd att det lät som att uppläsaren skulle dö varje sekund. Snart dör hon, jag får intehöra slutet! Hon hade en sådan där gammal småländsk röst som saknar bas helt och hållet. Astrid Lindgren typ fast mindre bas ändå. Maskinernas bullrande i bakgrunden gjorde det omöjligt att lyssna och jag fick tyvärr aldrig höra när uppläsaren dog.

Vi åker till fädernelandet i natt.

/Ödlan

Den närliggande matvarubutiken Kiwi är och har länge varit populär bland äldre människor, i synnerhet damer. Det finns en logisk förklaring till det. Detta gör så att den utnyttjade kapaciteten i kassorna minskar lavinartat på förmiddagarna. Detta medför i sig att jag som yngre kund försöker undvika matvaruinköp vid denna tid. Ibland måste man. Idag kunde jag inte äta gröt utan mjölk. För kletigt, måste skölja ner med något.

Jag blev lite chockad över att butiken i såg särdeles tom ut. Allting är inte vad det synes vara. Jag gick instinktivt mot mjölken och genomsökte sedan butiken efter röda lappar med priset tio kronor och neråt. Jag hittade leverpastej, på plåtburk. I kön fick jag völja på en kö med några äldre i början och sen en ganska lång rad med yngre människor eller en relativt kort kö med enbart äldre damer. Jag valde den kortare och jag misstog mig.

På något sätt gör äldre människor allting mer ordentligt och i rätt ordning. Först lägga upp varorna sen ta upp plånboken trots att man har stått i kö i tio minuter. De tenderar att säga något till kassören som antingen ointresserat tittar bort eller lika ointresserade aäger "Jaha!". Damen framför mig ursäktade sig inför kassören eftersom hon köpte lågprissmöret First price. Stolthet. Hon sa att hon skulle testa om det var bra. Undrar om hon säger så varje vecka?

Just det här att man ska göra allting i rätt ordning och ordentligt känner jag igen när jag till exempel köper något dyrt, till exempel en MacBook. Då vill man gör allting försiktigt och framför allt ordentligt. Det kanske var lite mer högtidligt att handla förut på lanthandeln när man fick säga till lanthandlare Svensson vad man skulle ha den här dagen. Istället går ungdomen idag in på affären och blir irriterad på den långa kön och ifrågasätter inte sig själva när de köper den billigaste produkten. Det var bättre förr.

/Ödlan

När jag kom in till Örnen idag så låg det bröd i hela köket. Jag tog en dusch och gick hem igen.

Idag är det lögardag vilket betyder att det är obligatorisk tvättning som gäller. Jag ska göra det och det borde du också. Men vilken teknik ska man använda, vilket rengöringmedel? Ska jag köpa det billigaste First price eller ska jag satsar på ett tvättmedel som bevarar kläderna i inköpsstandard. De blir kanske inte lika blekta då men vad spela det för roll. Sköljmedel, behövs det? Det blir ju rent ändå. Vem har lurat oss att använda sköljmedel (marknaden) eller att över huvud taget bära kläder. Hur många grader ska jag tvätta i och kan jag tvätta de byxorna med den tröjan. Det borde ju inte spela någon roll, syftet för alla plagg är ju det samma, att bli rena.

Jag tvättar imorgon istället.

Intressant det där med historien om lögardagen. Löga=tvätta. Ni vet, man började tvätta kläder på sjuttonhundratalet och det var först då uttrycket lögardagen började användas. Innan var det ända man tvättade sig själv och fram till sjuttonhundratalet hette därför det vi idag kallar lördag tvagdag. Grunden till det var för att man tvättade sig var sjunde dag av en slump blev det just det vi idag kallar lördag.

/Ödlan

Jag gillar Nerikes Allehanda. Dagens guldkorn är en artikel om en sverigedemokraten Daniel Spiik från Asker som blir intevjuad i på grung av kyrkovalet. http://na.se/nyheter/2.2503/1.564915 . Ett antal stycken in i texten nämner han att hans förebilder är Carl Bildt för att han är så hal, det går aldrig att sätta dit honom och allas våran Per-Albin Hansson som införde begreppet folkhemmet.

Daniel Spiik säger att han och Per-Albin Hansson delar idéer om att alla människor ska ha samma möjligheter trots olika bakgrund.

Ni som Var medlemmar av klassen Nv3C på Alléskolan min säkert min föreställning (Jag gör ett aktivt val att kalla det så) där jag behandlade Sverigedemokraternas användning av begreppet folkhemmet. någon borde ha filmat.

Ödlan