Kunskapens rot

En ut av de få böckerna som fick plats i ett utav de relativt stora tomrummen i flyttväskorna i bilen på färgan till Sandefjord fyllde nästan ut tomrummet. Boken är väldigt historiskt inriktad och känns oumbärligt pålitlig. Dess namn är 1900-talet i text och bilder. Jag läser den när jag vill lära mig saker över huvud taget men specifikt om saker som inte hände för allt för lång tid sedan utan om händelser som påverkar mig och hur jag ser på folk. Denna bok tycker jag ramar in det viktiga bra. Hundra år liksom. Jag menar, vem vill inte läsa en bok med storheter som Björn Borg, Mr. Mahatma och Titanic på framsidan.

Första gången jag öppnade boken här i det stora landet såg jag att mina farföräldrar som alltid när böckerna kommer från de hade lämnat ett liten handskriven text i början av boken. "Kunskapens rot är bitter, men dess frukter är söta". Det är ett gammalt ordspråk, Cicero. Tycker det är fel, lite i alla fall. Ponera att man inte blir tvingad att plugga, då är det ju kul och då smakar ju också roten gott. Man väljer det ju själv. Anledningen till att jag skriver det här är för att jag saknar att plugga och längtar efter att börja något civilingejörsprogram på något universitet i en stor studentstad någonstans.

Det blir en hel del ägg nu. orkar inte laga mat när jag jobbar. Visserligen har ju det också medfört vissa upptäckter inom fartologin som tidigare var hemligheter. Ruggigt det där. Örnen Spelar tv-spel men skriver inte blogg och har blivit kleptoman. Jag och David hade införskaffat oss ett par fina tavlor som prydde väggarna likt löv beklär skånes lindskogar på hösten (haha). Efter en filmkväll här så tar bara Örnen alla (ett halvt dussin) tavlor helt sonika och sätter upp de i sitt hem. Sjukt beteende. Det verkar som att vi inte får tillbaka våra tavlor och som att Örnen väcker björnen.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0