adamochelias

Andra dagen jag bodde här såg jag en schäfer som sprang ut från nedervåningen på huset. Efter kom en ung, lång och tribalfylld man. Han försökte att inte titta på mig men jag gick ivrigt fram och sa hej. Han sa hej tillbaka, jag sa att jag var ny här, att jag och en kompis hade flyttat in. Han sa att han hette Ken-Ivar. Jag hörde inte och frågade igen. Han sa att han hette Ken-Ivar. Jag hörde inte och frågade igen. Han sa att han hette Ken-Ivar och jag hörde tillslut vad han hette. jag gick upp för att berätta för Örnen om våran granne men kunde inte koma ihåg namnet. jag kom ihåg att det var något med en kniv. Kniv-Einar. Vi skrattade gott.

På fredagen var tvätten klar från en lampfyld och lättförstålig maskin. Jag hade iaktagit en tvättställning på gräsmattan utanför huset. Tvätten var snart upphängd när jag upptåckte tre högar avföring. Stora. Jag blev äcklad och tänkte att det ligger bajs på den gräsmatta jag förmodligen kommer däcka på någon gång och på den mark Ramic och Abid kommer lära Enisa gå på.

Igår satt jag utanför huset och läste eftersom att Örnen var i Oslo för att hämta våra cyklar. Jag hörde en hund skälla, jag såg en dörr öppnas. Hunden sprang ut på den inte alls stora gräsmattan, gjorde sina behov och sprang in igen. dörren stängdes med en smäll.

Något senare går Kniv-Einar ut ur huset, sätter sig på cykeln och cyklar iväg. Hunden börjar frenetiskt skälla och fortsätter i inte 20, inte 40 utan 60 minuter. Ljudet ekar i kvarteret och verkar komma från olika delar utav nedervåningen. Hunden är galen.

Örnen har efter noga iaktagelser noterat att hunden heter Bobbo.

Mer info kommer om den inte ännu mytomspunna Kniv-Einar.

/Ödlan