adamochelias

Det är mycket tid i veckorna, tar aldrig slut. Man lär sig att njuta av det lilla i vardagen, och inte mammas och pappas mat. Kostar inte mycket att leva nu, förutom ikväll, öl är dyrt. Tog inte bussen till svenska ambassaden idag, gick, det var värt det. Man ser mycket när man går, och hör. De spelade Dylan på ica och jag förstod att det till slut var över med Jacksonhits. trodde inte det kunde det men tydligen. Två äpplen, fyra kronor. Tog en kaffe på Karl Johan för att vänta på bussen och fortsätta läsa boken. Det är den som gör att jag skriver på det här udda men som jag tycker intressanta sättet. Vet inte om jag vill skriva så eller om jag bara gör det som en början av en slentrian. Borde kanske inte tänka så mycket på boken, vet inte om det blir oitressant att läsa. Bryr mig inte.

Saknar fortfarande umgänge som hemma men jag antar att det kommer med tiden. Kanske imorgon, fotboll med Nedim från jobbet. Vet inte vilket lag och bryr mig inte speciellt heller. Har slutat med det, i alla fall som jag tror. Kanske är boken.

Vill bara poängtera att jag trivs trots att jag vidarebefodrar de depressiva tankarna jag har.

"I had a sixpak and nothing to do"

/Ödlan